Äntligen!

Har vi fått upp ögonen för att vi istället för att himla oss över dyra matpriser i Finland, skall himla oss över hur mycket livsmedel vi kastar bort. Och även om butikerna kastar mycket så är det ändå vi konsumenter som kastar mest. Var fjärde-femte köpkasse sägs hamna på sophögen. Det här är ju något som har både stora ekonomi- och miljökonsekvenser och det påverkar också direkt vår egen ekonomi. Kasta alltså inte mat utan börja med att köpa litet mindre, använd alla rester; till lunch nästa dag, till nya maträtter eller frys ned för kommande behov. Läs mer om detta i dagens Hbl och om spartips för mat på vår hemsida.

En trött men nöjd ekonomirådgivare skriver ned några rader eftersom bloggen strulade på morgonen. Dagen började i etern, dvs Radio Vegas regionala morgonprogram. Ämnet var Marthaförbundets ekonomirådgivning och hur Eu:s tema-år om fattigdom märks hos mej. Även Narinken-jippot marknadsfördes. Sedan fortsatte dagen med ett frukostmöte med en ny medlem i ekonomiutskottet. Och så var det dags att "roada" iväg med allt material till Narinken. Det vackra vädret lockade massor av människor till jippot och i synnerhet vi marthor hade inget att klaga på, folk var positivt inställda och mycket intresserade också av martha-verksamheten överlag och hur man blir martha. Mellan verserna blev jag intervjuad av TV-nyheterna och Radio Vega/Aktuellt. Så jippot gav oss mer synlighet än man vågat hoppas på!

Jag sitter med i arbets- och näringsministeriets delegation för produktsäkerhetsfrågor som en av konsumentrepresentanterna. Vi sammanträdde igår och bland annat presenterades en undersökning om finländares olyckshändelser samt ett projekt som handlade om övervakningen av programtjänsters säkerhet (t.ex. äventyrs- o. a. upplevelsetjänster). Det som ändå väckte mest intresse och diskussion var tullaboratoriets årsrapport för 2009 kryddad med delegatens uppriktigt oroliga fråga om hur sådana personer riktigt är funtade som beställer läkemedel från utlandet. I undersökningarna har framkommit att läkemedlen inte alltid innehåller det verksamma medlet, som framgår ur innehållsdeklarationen utan något overksamt eller till och med i värsta fall rent av farligt ämne. Gemene man känner kanske inte heller till att import av läkemedelsförfalskningar är olagligt, även för eget bruk. Import av receptbelagda mediciner är inte heller tillåtet.

De så kallade designdrogernas internetinköp hade också ökat märkbart på ett år. År 2008 konstaterades 54 och 2009 136 fall i tullaboratoriet.

Men det är inte bara läkemedel och droger som testas. I fjol förbjöds användningen av dimetylfumarat (DMF) mot mögel eftersom det orsakade allvarliga hudreaktioner. Det förekom bland annat i möbler, textiler och skodon. Dessbättre har inget fall hittats i år. Däremot har till exempel scarfar från Indien innehållit förbjudna azofärgämnen som anses vara cancerframkallande.

Intresserade kan läsa mer på http://www.tulli.fi/fi/yhteystiedot_ja_palaute/tullilaboratorio/toiminta_2009/index.jsp.

Skriver och skriver men ingenting tycks komma in och synas! Få se om detta gör det?!

Men även om det är lätt, så är det viktigt att kolla genom skatteförslaget. Är allt ok så behöver man inte ens skicka in det.
Bra är det ändå att kolla om där finns skatt att betala, sätt i så fall betalningslapparna bland dina obetalda räkningar annars är det lätt hänt att de glöms bort.
Om du hör till dem som har något att rätta eller komplettera så kan man i år lättast göra det via nätet med sina nätbankskoder tex. Tyvärr måste var och en i familjen ha egna koder och kan skicka in endast sin egen deklaration.

Vad tror vi om oss egentligen - planerar för 100 000 år framåt i tiden!

De värsta olägenheterna beträffande snabblånens marknadsföring och beviljande har åtgärdats i de lagförändringar som trätt i kraft.

En viktig förändring är till exempel att snabblåneföretagen i fortsättningen är tvungna att i sin marknadsföring ange den verkliga årsräntan på den kredit som de erbjuder. Konsumenterna har nu bättre möjligheter än förut att jämföra olika kreditformer och deras kostnader.

Snabblån kan fortfarande ansökas dygnet runt, men pengarna får man inte längre på kontot nattetid. Om kunden ansöker om kredit efter klockan 23, får företaget sätta in pengarna på kundens konto först på morgonen efter klockan sju.

Snabblåneföretagen ansvarar för sina tjänsters tillförlitlighet. För att minska missbruk och utredningarna som dessa föranleder ska kreditgivaren från och med februari identifiera sökanden med en s.k. stark identifieringsmetod, såsom nätbankkoder eller Befolkningsregistercentralens medborgarcertifikat.

Företagen bör också skärpa sig då det gäller kredituppgifterna och avtalsvillkoren. Enligt lag ska dessa lämnas till kunden före lånet beställs – inte i efterhand som en del företag gör.

Företagen ska också bära sitt ansvar för kunder som inte kan återbetala krediten i tid. De ska ha en fungerande kundservice dit en kund som har fått betalningssvårigheter lätt kan ta kontakt med och förhandla om ett nytt betalningsschema.