Befolkningsförbundet (Väestöliitto) har i sin familjebarometer för år 2011 bland annat undersökt hur bråttom (stressigt) familjerna upplever livet vara.
Inkomstnivån har betydelse. Högre tjänstemän och företagare upplever oftare stress medan låginkomsttagare oftare upplever konstant stress.
Läs mer i deras pressinfo!

Om länken inte fungerar så är adressen: http://www.vaestoliitto.fi/?x27375=1473132

Undvik att fira jul på kredit.

Vi lockas att köpa, köpa, till och med förköpa oss. Vi erbjuds betalningstider, högre kreditgränser, nya krediter med mera. Men allt skall någon gång betalas och hoppeligen har man lyckats göra det före nästa jul. Men allvarligt talat så även om man lyckas betala inom utsatt tid så blir prislappen på julfirandet i allmänhet högre om man utnyttjar krediter. Speciellt trevligt känns det inte heller att betala sådant man redan ätit upp.

Och vad får en att tänka att man skulle ha ett månatligt överskott i början av året att betala julfirandet med, om man inte har haft det under hösten.

 Tänk på att en mindre överdådig jul beträffande mat och julklappar istället ger utrymme för något viktigare såsom stillhet, vila och gemenskap. Tid för att tänka, läsa och umgås.

Mina tankar och tips om hur du kan minska på julfirandets kostnader handlar idag om maten.

Också maten blir dyr, i synnerhet om man köper färdiglagat. För att banta ner julmats-kostnaderna skall man nog i första hand minska på mängderna och sorterna och sprida ut maträtterna på flera dagar. Mindre mängder gör också att man inte behöver slänga mat. Godis i olika former är dyrt så litet mindre märks mycket. Firar man många tillsammans kan man gärna ha knytkalas. Ur ekonomisk synvinkel lönar det sig naturligtvis att tillreda så mycket som möjligt själv men annars är självtillredd mat inte någon garanti för en lyckad jul. Man kan ju göra en del själv och köpa en del färdiglagat. Ekonomisk mat bygger även då det gäller julmat i grunden på kostpyramiden där basen är spannmål i olika former, potatis och rotfrukter. Julbrödet utgjorde tidigare det viktigaste inslaget på julbordet. Om man vill minska på kostnaderna kan man öka andelen “basingredienser” och minska andelen proteiner på tallriken. Likaså blir strömmingsrätter ofta billigare än sillinläggningar. Köp gärna en mindre skinka i år. Den behöver inte räcka till nyåret, man brukar nog bli ganska led på den redan tidigare. Fråga alla som deltar i julfirandet vad som för honom/henne är det viktigaste på julbordet och försök kanske åtminstone uppfylla det.

 

Mina tankar och tips om hur du kan minska på julfirandets kostnader handlar idag om julklapparna.

För många är julklapparna nog de som tär mest på ekonomin.

Hur skall vi då komma ur denna julklappshysteri? Ta upp det till diskussion med alla inblandade. Det finns nog många idéer om hur man kan göra det; helt sluta med julklappar (åtminstone till vuxna), endast ge enkla, hemgjorda klappar, bilda en julklappsring bland dem man firar med så att var och en ger endast en julklapp så att givare och mottagare varierar från år till år, ge gemensamma julklappar, ge nyttiga julklappar, prioritera födelsedagspresenter istället o.s.v. Ett bra alternativ är att ge tjänster eller upplevelser istället för prylar. I synnerhet äldre och andra som tycker sig ha allt vad de behöver, men även yngre, blir glada av att få en tjänst, såsom städhjälp, skjutsning, “sällskapsdam eller – herre”, barnvaktning, en middag, biobesök o.s.v. Listan kan med fantasins hjälp bli hur lång som helst. För barn som ofta inte har så mycket pengar för julklappsköp är det ett bra sätt att få glädja sina närmaste.

I nästa vecka handlar det om maten.

Efter att idag ha varit i Nyländsk förmiddag i Radio Vega och diskuterat julfirandets kostnader vill jag delge också dem som inte lyssnade några tankar och tips.

Idag handlar det om att satsa på stämning och traditioner.

För att skapa stämning behövs inte en massa nya juldekorationer utan det räcker med litet doft, levande ljus och några julprydnader som man tar fram år efter år. Traditioner inger trygghet och skapar stämning och det finns en mängd möjligheter som dessutom inte kostar något. Besök vid gravarna, “de vackraste julsångerna” i kyrkan före jul, julförberedelser tillsammans vid återkommande tidpunkter är bara exempel på vad man kan göra. Då man skapar sina traditioner kan man även snegla litet på “svunnen tid”. Då började man julförberedelserna i god tid och gör man detta även i nutid motverkar man kanske uppkomsten av stress.  Man har också bättre möjligheter att satsa på självgjort både då det gäller mat, prydnader, julklappar och julkort. Brukar man skicka julkort lönar det sig att göra det i tid och utnyttja postens erbjudande för inhemska julhälsningar. Till en del kan julhälsningar nog också skickas som e-post.

I morgon handlar det om julklappar.

Lyssna på Nyländsk förmiddag i Radio Vega i morgon på tisdagen kl.10 – 12.

Vi ger dej tankar och tips om hur du kan minska på julfirandets kostnader.

 

Senaste fredag firades Köp inget-dagen bland annat så att några butiker såg det som lämpligt att introducera Black Friday – en shoppandets eldorado-dag i USA, då alla varor slumpas efter ThanksGiving-dagen.

Varför skall vi alltid ta efter dumheter, det må sedan vara från Sverige eller USA.

Nå ingen har väl tänkt att Köp inget-dagen faktiskt skulle hindra konsumenterna att göra inköp den dagen, utan den finns snarare till för att att man skall tänka efter och fundera över sin konsumtion över lag. Det är något som du också kan göra den 1.12. kl 17-19 under After work-seminariet ”Vem styr din konsumtion – du själv eller reklamen?”. Mera info nedan! Observera att platsen bytt - den är alltså Marthaförbundet, Lönnrotsgatan 3 A 7.

Frågan har varit mycket aktuell de senaste dagarna. Jag medverkade i Min Morgon i morse. Vill du höra vad vi diskuterade så klicka här.

Kvällen igår handlade för mej om degrowth – jag åhörde nämligen en debatt mellan fyra professorer som ordnades på Finska handelshögskolan i Helsingfors, numera en del av Aalto-universitet. Debatten hade samlat festsalen full av åhörare, merparten unga, antagligen studerande, men också personer i alla åldrar. Det var en intressant, informativ och faktiskt också väldigt underhållande debatt. Överrens var debattörerna om att vi inte kan fortsätta och tära på resurserna som vi gör nu men oense var de såklart om detta skall synas i BNP eller inte. De som talade för ekonomisk tillväxt menade att själva ”beteendeförändringen” kan synas i BNP. Degrowth-förespråkarna å sin sida menade att en ständig tillväxt helt enkelt är omöjlig. På en fråga från publiken om vi istället skall börja konsumera ”virtuellt” svarades att det faktiskt inte är en lösning på problemen eftersom internet också belastar och lämnar överraskande stora ekologiska fotavtryck.

Sämre kan man tillbringa en kväll! Följande videosnutt beskriver den fortsatta ekonomiska tillväxten:

 Klick

 

 

Om du vill få något hopsparat så är det bäst att utgå ifrån att du, då du får lön eller annan inkomst, direkt flyttar över en summa på ett skilt sparkonto. Att göra tvärtom det vill säga, sedan om något blir över, flytta det till sparkontot, brukar ofta innebära att inget blir sparat. Däremot är det ju inte omöjligt att själv ”låna tillbaka” från sparkontot om du blir i penningknipa.

I kväll ordnar Helsingfors Marthaförening på Hemvrån:

Marthor köper aktier, lugnt och sansat

Må 31.10 kl. 18-20 lär vi oss om aktiesparande. Nina Törrönen från Aktia berättar om hur man kan starta en aktieportfölj med små medel. Anm. till kansliet.