Det är aktuellt igen med skatteförslagen. Kolla ditt skatteförslag och nöj dig inte med att du får återbäring. Skatteavdragen kommer inte automatiskt utom vissa som man har haft beaktade i förskottsinnehållningen och även då kanske inte summorna var exakta.

Avdrag som kan vara aktuella är ränteavdrag, avdrag för arbetsresor, som fattas i förslaget också om de beaktats i förskottsinnehållningen. Vidare kan man ha ränteavdrag för en investeringsbostad, som bör klargöras vara en utgift för inkomstens förvärvande för att kunna avdras. Hushållsavdraget kan vara betydande om man gjort reparationer i sin bostad eller på sommarstugan. Övriga avdrag kan vara utgifter för inkomstens förvärvande som till exempel freelancers men också vanliga arbetstagare kan ha.

Också inkomster som saknas måste uppges. Det kan vara fråga om försäljningsvinster eller hyresinkomster.

I motsats till tidigare år medföljer bilageblanketterna inte skatteförslaget. Man kan skriva ut dem via internet eller avhämta dem från skattebyrån.

Man kan snabbt och behändigt göra kompletteringarna i skatteförslaget på internet med sina personliga bankkoder. Observera dock att uppgifterna inte är tillgängliga efter deadline.

Kvitton skall inte bifogas ens om man gör deklarationen på traditionellt sätt, men de måste förvaras för eventuell kontroll i fem år efter fastställd beskattning.

Genomgången av skatteförslaget är inte bara besvär utan kan ses som en årlig genomgång av den egna ekonomin.

Läs mera här!

Många av dagens föräldrar har fått för mycket, för ofta, för lätt då det gäller saker, t.ex. leksaker, sportutrustning och kläder. Man kan säga att de varit litet bortskämda. Nu då de själva är vuxna och föräldrar till egna barn vill de vara lika tillmötesgående, som deras egna föräldrar var, och uppfylla alla barnens önskemål. Det här tror jag inte är så bra, det gör gott för barn att drömma, vänta, kanske spara själv till saker de önskar sig. Och om föräldrarnas ekonomi inte motsvarar den de själva växte upp i kan det bli problem. Att uppfylla sina barns önskningar på kredit är ingenting jag vill rekommendera. Vi diskuterar bland annat detta i lördagens Familjeliv kl. 9.03. i Radio Vega. Repris måndag kl. 13.03.

Så kunde man tolka OP-Pohjolas undersökning, där endast en fjärdedel av de tillfrågade var missnöjd med sina egna boendekostnader samtidigt som fyra av fem tyckte att boendekostnaderna i Finland är för höga.

Boendet ansågs viktigt, endast 16 procent av de tillfrågade var beredda att pruta på boendebekvämlighet för att kunna konsumera mera.

Över 70 procent av finländarna bor i ägobostäder. Vi är dock konservativa och försiktiga låntagare så endast tio procent av de tillfrågade sade sig vara oroade sig över sina bostadslån.

Bostadsytan per person har ökat i Finland. Då man år 1970 hade 19 kvadratmeter att förfoga över per person hade man 1980 ca 26 och år 2010 39. 

Läs mera om undersökningen här i Taloussanomat.

 

Om du missade inslaget kan du ännu en knapp vecka se det på Arenan. Klicka här!

Jag hänvisade till en artikel och forskning i Sverige och vill du läsa mer om det: klicka här!

Våra broschyrer kan du ladda ner från våra hemsidor Kvinna säkra din ekonomi och Kvinna och skilsmässa. Innehållet i båda gäller dessbättre även män!

 

Det luktar inte – en nyssutkommen antologi om pengar och ångest var samtalsämnet i dag i Min Morgons inslag om privatekonomi. Två av bokens tio författare medverkade i programmet tillsammans med mej och programledarna. Den ena Julia Wiraeus är dessutom en av redaktörerna. Den andra författaren var Johannes Ekholm.

Julia berättade om kultur- eller borde man säga penningkrocken i Indien där även helt vanliga människor förväntas hålla sig med tjänstefolk. Och att man faktiskt efter en tid vänjer sig vid ”det ljuva livet”.

Johannes berättade om småföretagarens fallgropar som utgjordes av pengar som egentligen inte tillhörde en själv, dvs. skattepengar som han borde ha förstått att lägga undan tills de skulle betalas och inte använda upp. Beteendet hade egentligen börjat redan med studiestödet som han måste betala tillbaka med ränta efter att ha förtjänat för mycket i förhållande till bestämmelserna. Mitt råd till honom och andra företagare är att i tid låta ett proffs sköta företagets ekonomi. Det är mycket klokare att själv koncentrera sig på det man är bra på. I synnerhet brukar artister och andra kreativa personer i allmänhet inte ha fallenhet för ekonomiplanering såsom budgetering och bokföring.

 Diskussionen handlade rätt långt om just Julias och Johannes situation. Utgångspunkten för morgonens diskussion skulle också vara huruvida det råder stora skillnader i ungas förhållande till pengar idag jämfört med tidigare generationer. Till det kunde jag som representerar en tidigare generation väl konstatera att olikheter alltid funnits mellan individer men att dagens unga ändå har många flere möjligheter än ”gårdagens unga”. Många har vuxit upp i familjer med mera pengar, de reser mycket, töjer på studietiden mm. Min generation tvingades följa en mera utstakad stig; studier, sparande, bostadsanskaffning, familjebildning – men, naturligtvis fanns det undantag även då.

Men det finns flere andra intressanta berättelser i boken och alla är de mycket olika. Jonas t.ex. har haft alla möjligheter att efter avklarade Hanken-studier fortsätta i ekorrhjulet men istället kritiserar han konsumtionssamhället och den hårda tävlingen.

Mathias berättelse andas optimism trots rubriken Tio år av pengalöshet. Åt personer i liknande situation kan jag väl säga att det oftast lönar sig att betala bort många små fakturor istället för en större eftersom indrivningskostnaderna för de små blir oproportionerligt stora. Däremot skall boendekostnader såsom hyra, el, värme alltid prioriteras. Dagens studerande undviker oftast också studielån, men kan sedan nog försöka reda upp sin ekonomi genom att ta dyra snabblån. Då är det mycket fiffigare att ta billiga studielån.

En helt annan situation har Ronja som själv säger sig ha blivit direkt snål och i behov av ordentliga pennigreserver. En buffert är naturligtvis alltid bra att ha för oförutsedda utgifter – men måtta med allt.

Christoffer filosoferar över om penningbeteende kan gå i arv. Visst tror jag att vi i viss mån åtminstone tar efter t.ex. föräldrarnas beteende, men individuella skillnader finns och ibland kanske man vill göra precis tvärtemot. Socialarbetare talar i alla fall om t.ex. ”tredjegenerationens socialbidragstagare”.

Malins förnöjsamhet och tillit får nog nästan mej att undra om hon har några bra spartips att ge mej.

 Idag medverkade jag i Min Morgon under temat ”Barnens egna pengar och ekonomifostran”, sammanfattat under rubriken ”Vad är en vettig veckopeng?” Nedan en länk till inslaget:

http://areena.yle.fi/video/1330414345943

 I Sverige har man nyligen gjort en undersökning i ämnet som jag tycker stöder mina åsikter. Bland annat tigger barnen ogärna mera pengar av föräldrarna om vecko-/månadspengen inte räcker till. Istället låter de bli att konsumera. Likaså sparar flera av barnen som får regelbunden peng än de som inte får det (det vill säga, då de behöver, ber om pengar av föräldrarna). Enligt undersökningen får två tredjedelar av barnen vecko- eller månadspeng. Jag har en känsla av att andelen i Finland är mindre.

Den vackra vinterdagen började extratidigt idag eftersom jag skulle medverka i Min Morgon som regelbunden privatekonomiexpert. Det blir en gång i månaden med olika teman. Idag skulle det handla om ekonomiplanering och det gjorde det också men kanske litet begränsat. Tiden räcker aldrig till för det man har tänkt tala om, så idag handlade det främst om vårt budget- och bokföringshjälpmedel på hemsidan.
Men nu har jag ju i alla fall möjlighet att bygga på litet i de andra avsnitten. Trevligt med Min Morgon är också den gemytliga stämningen i och utanför studion – och man träffar alltid andra intressanta medverkande. Vill du se på morgonens sändning så tryck här!

Befolkningsförbundet (Väestöliitto) har i sin familjebarometer för år 2011 bland annat undersökt hur bråttom (stressigt) familjerna upplever livet vara.
Inkomstnivån har betydelse. Högre tjänstemän och företagare upplever oftare stress medan låginkomsttagare oftare upplever konstant stress.
Läs mer i deras pressinfo!

Om länken inte fungerar så är adressen: http://www.vaestoliitto.fi/?x27375=1473132

Undvik att fira jul på kredit.

Vi lockas att köpa, köpa, till och med förköpa oss. Vi erbjuds betalningstider, högre kreditgränser, nya krediter med mera. Men allt skall någon gång betalas och hoppeligen har man lyckats göra det före nästa jul. Men allvarligt talat så även om man lyckas betala inom utsatt tid så blir prislappen på julfirandet i allmänhet högre om man utnyttjar krediter. Speciellt trevligt känns det inte heller att betala sådant man redan ätit upp.

Och vad får en att tänka att man skulle ha ett månatligt överskott i början av året att betala julfirandet med, om man inte har haft det under hösten.

 Tänk på att en mindre överdådig jul beträffande mat och julklappar istället ger utrymme för något viktigare såsom stillhet, vila och gemenskap. Tid för att tänka, läsa och umgås.

Mina tankar och tips om hur du kan minska på julfirandets kostnader handlar idag om maten.

Också maten blir dyr, i synnerhet om man köper färdiglagat. För att banta ner julmats-kostnaderna skall man nog i första hand minska på mängderna och sorterna och sprida ut maträtterna på flera dagar. Mindre mängder gör också att man inte behöver slänga mat. Godis i olika former är dyrt så litet mindre märks mycket. Firar man många tillsammans kan man gärna ha knytkalas. Ur ekonomisk synvinkel lönar det sig naturligtvis att tillreda så mycket som möjligt själv men annars är självtillredd mat inte någon garanti för en lyckad jul. Man kan ju göra en del själv och köpa en del färdiglagat. Ekonomisk mat bygger även då det gäller julmat i grunden på kostpyramiden där basen är spannmål i olika former, potatis och rotfrukter. Julbrödet utgjorde tidigare det viktigaste inslaget på julbordet. Om man vill minska på kostnaderna kan man öka andelen “basingredienser” och minska andelen proteiner på tallriken. Likaså blir strömmingsrätter ofta billigare än sillinläggningar. Köp gärna en mindre skinka i år. Den behöver inte räcka till nyåret, man brukar nog bli ganska led på den redan tidigare. Fråga alla som deltar i julfirandet vad som för honom/henne är det viktigaste på julbordet och försök kanske åtminstone uppfylla det.